Vi hade egenlitgen inga problem med våran befintliga kod men vi tänkte att drt vore bra om vi kunde koda med endas en färg. Förslaget var då att vi skulle använda oss av en färg där symbolen (♠ ♥ ♣ ♦ ) är osymetrisk så att det syns om den är åt ett visst håll. Vi valde därför hjärter. Först tänkte vi använda oss av att hjärtana på vissa kort är upp och ned om man vänder på kortet. Men vi visste inte hur och när vi väl började prova oss fram för att hitta en ny kod så insåg vi att det inte tillförde något gott för vår del då funktionärer skulle kunna råka vända på leken eller på andra sätt kunna förvirra dem som ska läsa av koden. Vi skulle även kunna anvönda oss av att vrida kort och vända dem men risken med att använda det för muvket är att det kan bli allt för krångligt att läsa av. Vi gjirde dånya en kod medsom tre kort för varje drag men vi insåg snabbt att korten skulle ta slut. Dessutom så visste vi inte hur man skulle göra ifall två pjäser hade flyttats till samma rad på x axeln eller y axeln. Vi gjorde då en kod med två klrt för varje drag och ifall två pjäser är på samma rad så lägger vi till två stycken vända kort med numrering i slutet av kortbunten för att visa att raden för denvarje första flyttningen är den samma som den andra. Lösningen var då att vi höll oss till att bara använda oss av vända kort. Koden och hur den fungerar kan ni se i ett annat äldre inlägg och det var då lösningen på det hela problemet. Nu när vi har en kod som fungerar satsar vi på att träna in den så att det går fort att koda och läsa av. Detta gör vi genom att göra sex stycken drag på ett schackparti och sedan koda och läsa av.

Våra duktiga maskinbyggare har nu konstruerat en så pass pålitlig maskin att de har bestämt sig för att tävla med den. I några dagar har de provat hur mycket vatten som behövs i E-kolven för respektive antal minuter burken ska välta på. De har klarat av att pricka in hela minuter och arbetar nu på halv och kvartsminuter.

De arbetar även på att packa upp maskinen inom tidsramen.

Lösningen var Pythagoras kopp som bara kan fyllas med en viss mängd med vatten. Fylls den med mer vatten så släpps allt ut på undersidan av koppen.

Vi ville från början ha en mer förutsägbar burkvältare. En lösning vi hade var att använda en brevvåg, men det var inte en hållbar lösning. Men vi löste det på detta sätt, vi har först en petflaska som droppar ner vatten i en e-kolv med hjälp av en glaspipett. I e-kolven sitter ett gummirör som droppar ner vattnet i Pythagoras kopp. Pythagoras kopp fylls endast upp till en viss mängd med vatten och sedan släpps allt vatten ned på brevvågen på en gång. Brevvågen trycks då ned och spiken som håller upp träklubban åker för långt ned och klubban svingas och välter burken.

Vår räddning var alltså Pythagoras kopp. Nu regleras tiden genom att vi har i mer eller mindre vatten i e-kolven. Har man mer vatten i från början så behövs det mindre vatten för att vattennivån ska höjas till gummiröret och då går det snabbare. Tiden från gummiröret till Pythagoras kopp är den samma eftersom hastigheten på vattnet från glaspipetten och pet-flaskan är konstant.

Just nu provar vi våran maskin för att få koll på tiderna så mycket som möjligt. Vi är dock lite oroliga över att det kanske tar för lång tid att bygga upp maskinen. Vi ska prova det senare.

Idag fortsätter vi med kodningen och gruppen håller just nu på att lära sig koden med endast hjärter.

Just nu går det utomordentligt med maskinen och byggarna har uppnått sina mål!!! Vi har provat maskinen flera gånger för att se ifall de resultat vi får är konstanta och i detta tillfälle är dem det!!

Nästa vecka ska vi piffa upp maskinens nya delar och se till så att de är minst lika snygga som resten. Och om ni funderar över hur vi kommer få plats med vår enorma konstruktion så har vi ett svar: man kan ta loss den övre delen av maskinen( den som inte är målad). Så våran maskin är inte bara stilren utan den är också funktionell.